onsdag 12 februari 2014

Det där med gäster och kunder!

Vi har det väldigt bra på jobbet, våra gäster och kunder är oftast väldigt trevliga, hövliga och allmänt välartade. Det är inte bara att slänga ut korvar till anonyma hungriga människor, vi ligger så till att vi har bra med lunchstammisar och vissa av våra gäster åker flera mil någon gång i veckan för att äta hos oss, de kommer från kranskommuner och vi har ett par som åker från Arvika till Karlstad minst en gång i veckan för att de älskar vår mat.

Vi är väldigt stolta över dessa och vi pratar med dem som om de vore våra vänner, vilket de till mångt och mycket också är, dessa glada människor gör vår dag och vårt lönekuvert. Resultatmätning är ju en enkel sak för oss, omsättning ökar och leenden på gästers läppar ökar, något mer behöver egentligen inte mätas, det skulle vara effektiviteten bakom disken då, men där är vi jäkligt sammansvetsade och snabba, vi försöker ju ändå se till att det blir ännu mer effektivt hela tiden, men det var egentligen inte det jag skulle skriva om nu.

Någon gång ibland kommer det in lite speciella människor, som vi också försöker skoja och prata med, för, som sagt, det är så vi arbetar. En av dessa var väldigt speciell.

Han kommer in och skojar friskt om att det bara är invandrare som arbetar i svenska gatukök numera... Vi skrattar såklart och biter ihop, kanske han skojade... Efter att han har ätit klart, drar han loss med världens högsta rap, harklar upp en loska och spottar på tallriken.

Där vid det, så tröttnar vi, och min arbetskamrat sm frågar om allt är ok, om han behöver hjälp. Gästen svarar att nej, det behöver han inte, i Sverige tackar en för maten på detta viset, men det kanske inte invandrare kan förstå.

En annan gäst, påpekade att jag, inte betedde mig svenskt, eftersom jag pratade och skojade samtidigt som jag lagade mat och serverade den.

Min arbetskamrat, född och uppvuxen i Turkiet frågade mig om jag upplevde det som att svenskar rapar och spottar efter de ätit färdigt, sedan också om jag påverkats något i mitt sociala sätt av invandrare och därför pratar och skojar eller om de bara är fulla av skit som vill påstå så korkade saker om människor levandes innanför Sveriges gränser.

Jag svarade att de var fulla av skit såklart.

Men som sagt, det är väldigt få som beter sig så, så vi står ju såklart ut, men måste en göra det?

Rap och fis, spott och spe, snacka om att en är nöjd för en macka!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar